Kanske lite ambitiös rubrik. Har väl inte tänkt att leverera en detaljerad reseskildring utan mer lite reflektioner kring resande och upplevelser.
Redan för några år sedan fanns tanken hos mig att börja resa mer än vad det blivit av tidigare. Tanken var att resa för att uppleva och lära. Att se olika delar av världen och försöka förstå vad som händer. Bortom det man kan läsa och se i media. Av olika anledningar blev det inte så. Samtidigt är det helt klart mer komplicerat när almanackan är mer eller mindre bokad i ett halvår framöver. Inte helt lätt att hitta en lucka mer än för kortare ”helgresor”.
När jag väl bestämt mig för att sluta i banken blev just tanken om resandet väldigt tydligt igen. Som en del av den fortsättning på arbete som jag tänkt mig.
Det senaste året har det blivit: Berlin, München, Bangkok, Stockholm, Nice, Stockholm igen, Amsterdam, Nice igen, London, Hongkong och Shanghai.
Göteborg med övernattning också, men det kanske inte räknas.
Ett hyfsat facit.
Ett par av resorna är initierade av jubileum att fira. Några av fotbollsmatcher. Nytta med nöje är ett bra koncept.
Jag vet att det är många som har betydligt större erfarenhet än vad jag har av att resa. Många reser mer eller mindre konstant i jobbet, men jag har också förstått att det ofta innebär just bara jobb. Kanske inte så mycket lärande och upplevelser utanför det.
Att uppleva saker och ting på plats är stor skillnad mot att läsa om det eller se på TV. Man kan läsa om att det byggs väldigt mycket på olika håll, t ex i London där jag var i november, men att se alla byggkranar på plats och att gå på gatorna och uppleva att det byggs och grävs överallt blir något helt annat.
En helt annan upplevelse hade jag för några år sedan när jag och några vänner åkte till Normandie. Vi gör en resa då och då till olika platser för att se och uppleva det som hände för många år sedan, dvs. under krigen.
Normandie tror jag är en plats som de flesta har någon form av förhållande till. Skulle tro att de flesta har sett någon film om landstigningen eller läst om D-day. Så också jag.
Men att se bombkratrarna på Pont de Hoc, gå på Utah Beach och titta på kyrkan i St Mere Eglises där falmskärmshopparen fastnade är något helt annat. Kombinera det med 11 museer på 2 dagar så blir bilden otäckt verklig. Man börjar fatta hur det verkligen var och vad som hände.
____________________________________________________________________________________________
Att resa idag är så otroligt enkelt. Då tänker jag inte på det mest självklara med resan, att boka resa och hotell. Det är sedan länge självklart, vilket resebyråerna fått känna på. Det hade varit intressant att se lite statistik över den branschens förändring.
Nej, jag tänker på allt annat som har med resande och livet på en annan ort att göra. Att ta sig från flygplatsen in till centrum innebär ofta tåg. Biljetten köper man via en app. Kanske redan hemifrån. Inom staden åker man tunnelbana eller buss. Biljetten köper man i en app. Naturligtvis Google Maps för att lokalisera sig och hitta.
Jag använder Tripadvisor en hel del. Bl a för att ta reda på vad som är intressant att uppleva och bra restauranger att besöka. Fungerar förträffligt bra. Har än så länge inte upplevt något som inte stämmer. Däremot har jag ibland bannat mig själv för att inte kolla i Tripadvisor innan. Fick uppleva det i sommras i Frankrike när vi hittade en restaurang som kändes ok, bara för att efteråt läsa i Tripadvisor att servicen var usel och maten sådär. Det stämde väldigt bra.
Väldigt många restauranger bokar man enklast via deras hemsida. Där finns nästan alltid en bokningstjänst som är enkel att använda och som alltid fungerar.
Och allt betalas elektroniskt. Inga kontanter eller i varje fall inte särskilt ofta. Ofta är man väldigt tydliga med att restaurangen är kontantlös.
Ska skriva ett särskilt inlägg om kontanter längre fram.
Ett tips om du tänker besöka något speciellt är att göra en koll innan om man behöver boka tid och köpa biljett innan. Fick uppleva just det i Barcelona i januari för ett år sedan. Vi skulle besöka Sagrada Familia och åkte dit. Bara för att upptäcka att vi inte skulle komma in förrän fler timmar senare eftersom vi inte hade bokat i förväg. Det blev till att köpa biljett för entré på eftermiddagen och sedan åka därifrån några timmar.
Resandet har till stor del blivit digitalt, vilket inte är så konstigt.
Att resandet blir digitalt stavas – Kina. Eller Kineser. För något år sedan reste 120 miljoner kineser utomlands varje år. Under 2017 var det 135 miljoner. Om några år är det 200 miljoner. De lever till väldigt stor del i en digital värld. Mycket tack vare WeChat, som används av nästan 1 miljard Kineser och de använder det till allt. Från början var WeChat en chat. Nu används det till mail, att betala allt från maten på gatan till räkningar, till att boka bord på restaurang, köpa biljetter, boka didi. De lever WeChat och de reser överallt. Och de som inte har WeChat har Alipay. Eller både och.
Den affär, restaurang runt om i världen som vill ha del i Kinesernas pengar blir digitala. Annars lär de inte vara ett alternativ.
Och det är väldigt tydligt att de anpassar sig till den digital världen. Väldigt snabbt.
I Hongkong var digitala betalningar väldigt tydligt, bl a genom att de exponerades via taxibilar. Inte alla men ett flertal. Tyvärr kunde inte jag använda WeChat Pay eftersom mitt (västerländska) kort inte gick att registrera. Samma sak i Shanghai där det stod WeChat och Alipay på i stort sett alla taxibilar.
I Hongkong läste jag i South China Morning Post om Octopus, som är det vanligaste betalkortet i Hongkong, och deras betalnyhet. Genom att använda QR kod som skapas i en smartphone (betalningsmottagaren) och som läses i en annan smartphone (betalaren) så tror man kunna plocka bort kontanter helt från taxibilar. Taxichauffören slipper skaffa en särskild kortläsare och kan använda sin smartphone istället. Och smartphone har taxichaufförerna, både i Hongkong och Shanghai. Ofta fyra fem stycken som sitter monterade på rad framför honom och som de dessutom använder hela tiden.
Också i London kunde jag konstatera att taxichaufförerna blivit digitala. Inte nog med att man tog kort. Terminalerna var naturligtvis touchless.
En del upptäckande när man reser är maten. Alltid spännande och intressant att upptäcka nytt och testa. Som jag nämnde tidigare använder jag ofta Tripadvisor för att hitta restauranger och det blir nästan alltid bra.
Något som blir allt tydligare är att ofta är det enkla minst lika gott som det dyrare. I Shanghai gick vi in på en foodmarket i fem våningar, varav de två översta var restauranger. Där hittade vi en enkel restaurang med plaststolar och plastbord som hette Old Shanghai…nånting. Men vilken mat så god.
På tal om digitalisering så kunde jag konstatera att i Hongkong och Shanghai så fick man på flera ställen en läsplatta att beställa maten med. Enkelt och smidigt.
Och vad landar detta ner i. Kanske inget särskilt eller så några refelektioner:
- Försök vara så digital som möjligt. Snart blir det svårt att klara sig annars
- Att vara lyhörd är bra. Vi kan skratta åt äktenskapsmarknaden på Peoples Square i Shanghai, men bör kanske försöka förstå varför.
- Det byggs otroligt mycket runt om i världen. Det vi ser här hemma är inte särskilt mycket.
- Enkla restauranger är ofta minst lika bra som ”finare”
- Digitaliseringen går fort. Vansinnigt fort.
- Kolla gärna på andras erfarenheter (Tripadvisor).
- Håll koll på Kina och resten av Asien. Det är där det händer. Vi ligger efter.
Thomas Bogsjö 