Att jobba i bank…

…är fantastiskt roligt! Man får träffa väldigt många trevliga människor och kan få insyn i en stor mängd olika verksamheter. Om man verkar länge på en ort så blir man också en del av staden i ett större perspektiv. Eller kan bli i varje fall. Genom engagemang inom näringslivet, med stadens politiker och tjänstemän, genom idrotten mm.

Jag är väl lite färgad, men har väldigt svårt att tänka mig något bättre än att jobba i bank.

Samtidigt är nog bankyrket ett av de mest bespottade. Det var som en av våra regionchefer sa till mig för många år sedan: ” En sak ska du veta, du blir aldrig älskad för att du är bankman…”.

Det ligger en hel del i det. Dels för man blir en del av något som ofta får kritik, dels för att man förr eller senare i många fall måste fatta beslut som kan vara tuffa. Om man verkar på samma ort över en konjunkturcykel är det nästan omöjligt att inte hamna i situationer som gör att man blir impopulär.

I det större perspektivet handlar kritiken inte sällan om att bankerna tjänar för mycket. Jag har många gånger funderat över vad det betyder. Vad är för mycket? Finns det för lite också? Det får nog bli ett separat inlägg om det. Vad vill man ha istället?
En del i kritiken är ofta vad bankerna tjänar på bolån. En väldigt konstig diskussion oavsett om man pratar kronor eller marginal. Anledningen till att man tjänar mer i kronor är att volymerna växer. Det är ganska enkelt att förstå och att kontrollera.
Att marginalerna har ökat är inte heller konstigt, men jag tänkte ta ett separat inlägg om just prissättningen. Frågan är nämligen om marginalerna har ökat? Eller kanske bättre uttryckt, tjänar bankerna mer idag på bolån/utlåning än för några år sedan?

På det lite större planet handlar det inte sällan heller om att bankerna lånar ut för mycket pengar och därmed hamnar i kriser. Eller så lånar man ut för lite och stöttar därmed inte näringslivet tillräckligt. Hur man än vänder sig…

Dessutom är yrket och branschen något som har genomgått stora förändringar. Något som jag har beskrivit i tidigare inlägg. Dessutom något som verkar irritera en del som undrar varför det inte fortfarande är som på 60- och 70-talet. Varför kan man inte fortfarande gå till banken med bankboken och hämta sina pengar?

På det lokala planet är det lite annorlunda. Att jobba i bank och bli populär är inte svårt. I goda tider. Då är det bara att ösa på och vara frikostig med kreditgivningen. Dessutom kan man alltid luta sig mot nån kreditkommitté som fattat fel beslut, om det skulle vara så att det blev ett nej.

Jag har jobbat i en bank som är väldigt tydlig med vad man står för. Den kreditpolicy som Handelsbanken har är central och väldigt stark. Man är också väldigt noga med att följa uppsatta belåningsgränser och t o m skruva åt i goda tider för att inte hamna i trubbel när det blir kärvare. Det är en oerhörd styrka.

Men det får också konsekvenser lokalt. Otaliga är de gånger när jag har fått förklara varför just vi inte kan låna ut mer än 60% av en fastighets värde när konkurrenterna lånar ut 85% (ta inte procentsatserna för något annat än siffror). Dessutom baserat på ett kanske försiktigare värde.
Inte sällan har det lett till kommentarer som: ”Varför kan inte ni låna ut så mycket när de andra bankerna kan det”.
Jag har alltid varit noga med att stå för det banken står för och försöka förklara. Inte skylla beslutet på någon annan eller banken eller  någon kommitté.
Det är inte alltid som det går hem.

Ibland måste man också fatta beslut och meddela ett nej tack. Eller föreslå ett annat upplägg som innebär större krav på företaget/ägaren.
Det går inte heller alltid hem.

Någon gång handlar besluten också om att man som kreditgivare börjar bli osäker på om företaget klarar sig.
Att säga nej då går sällan hem.

Jag träffar idag då och då företagare som väldigt tydligt visar att det beslut som fattades en gång inte gick hem. Och att beslutet dessutom fortfarande ”lever” kvar. Ibland kan jag höra ”snacket på stan” eller någon som berättar för mig att nu har man minsann lämnat banken. Inte sällan så berättar man gärna högt och brett om att så har man minsann gjort.

Då kan jag önska att tystnadsplikten inte fanns. Ibland skulle jag vilja berätta det jag vet. Men det kan jag inte och får jag inte. Är det sekretess så är det. Det släpper jag aldrig på.

Fast ibland skulle jag önska att jag kunde göra som bankens VD på 90-talet Arne Mårtensson gjorde en gång. Han var ”inbjuden” till ett debattprogram i TV. Han skulle försvara varför banken agerat mot en stackars företagare och sagt upp krediterna.
Nu skulle bankdirektören minsann få smisk ordentligt. Arne, som hade med sig bankens chefsjurist, vände sig mot företagaren i direktsändning och sa: ”Om du här och nu undantar mig från all tystnadsplikt så skall jag svara på alla frågor. Men bara om du gör det här och nu.” Företagaren kunde ju inte göra annat än att säga ja.
Han ångrade nog den kvällen i TV.


Jag skrev att det är enkelt att vara bankman. I goda tider.
Det här något som bekymrar mig. Det har varit goda tider väldigt länge nu. Vi fick en liten sväng 2008 i och med ”Lehman & Brothers – krisen”, men i Borås blev det inte så mycket med det. Det är nog väldigt få som jobbar i bankerna i Borås idag som vet hur det är när ”det skiter sig ordentligt”. Jag funderar på vad som händer när det smäller och erfarenheten saknas. En och annan bank har säkert sprungit på lite för mycket. Jag har ju sett det ibland när vi mötts i affärer.
Tror detta är något vi ska fundera på.


När jag läser igenom vad jag skrivit låter det som om jag gnäller. Absolut inte!
Jag tycker att det har varit fantastiskt roligt att jobba i bank. Inget gnäll här inte!

Styrelsearbete

De senaste dagarna har inneburit en hel del kul.

Dels två hela dagar med utbildning ”Rätt fokus i styrelsearbetet” med Styrelseakademien. Dels årsstämma med Styrelseakademien Sjuhärad där jag blev invald i styrelsen.

Tack för förtroendet! Det ska bli väldigt roligt att arbeta för Styrelseakademien.


 

Jag har under mina år i Handelsbanken arbetat en hel del med styrelsearbete. Inte så mycket direkt som indirekt. Jag har förstått hur viktigt det är med en bra styrelse och har därför försökt hjälpa mina företagskunder att först och främst förstå nyttan av att ha en riktig styrelse. Inte alltid helt enkelt, men ibland lyckades det. I de fall det lyckades blev det alltid väldigt bra. För att inte säga succé. I de flesta fall handlade det också om att hjälpa till att göra bra bolag bättre.

För mig handlar styrelsearbete väldigt mycket om struktur samt ordning och reda. Det kan man uppnå genom ett bra styrelsearbete. Men det handlar inte om att ”sitta i en styrelse”, det handlar om att arbeta i en styrelse. För bolagets bästa.

Genom ett bra styrelsearbete kan man få ordning på och uppföljning av ekonomisk rapportering, få koll på nödvändiga juridiska handlingar, identifiera risker, göra omvärldsanalyser, få ett strategiskt tänk och arbete samt mycket mycket mer.

Några exempel på vad som uppnåtts i de fall jag varit involverad är: upprättande av aktieägaravtal, generationsskifte, ägarförändring och naturligtvis få ordning på ekonomisk rapportering.


 

”Rätt fokus i styrelsearbetet” innebär två dagar internat och två dagar med väldigt mycket teori om vad det det innebär att ha ett styrelseuppdrag. En hel del handlar om genomgång av aktiebolagslagen. Kan låta lite ”torrt” men med en väldigt duktig och engagerad lärare i Daniel Yar Hamid så var det inte svårt att hålla koncentrationen från söndag 9.00 till måndag em 16.00.

Något som blev väldigt tydligt under de här två dagarna var det ansvar som det innebär att ha ett styrelseuppdrag. Och vilka risker det innebär. Jag hade nog hyfsad kolla på vad det innebär både avseende ansvar och risk. Däremot hade jag nog inte riktigt koll på vad det innebär i total arbetsinsats, dvs. hur många timmar per år behöver man lägga ner som styrelseledamot. Om man ska göra det seriöst och på ett bra sätt. Någonstans 100-150 timmar ska man räkna med. Minst. Om man tar uppdrag som styrelseordförande så får man dubbla den siffran.
Det blir lätt diskussioner om det med tanke på ansvar och risk är värt att ta på sig ett styrelseuppdrag.

Under de två dagarna träffar man också ett härligt gäng med olika uppdrag som ger mycket input. Hoppas att vi kan fortsätta att hålla kontakten!


Att vara en del av styrelsen för Styrelseakademien Sjuhärad ska bli väldigt kul. Ett uppdrag som jag ser fram mot. Jag har deltagit i de träffar som man arrangerat under många år och alltid känt att det har varit lärorikt samt ett bra sammanhang och nätverk.

Jag hoppas att jag kan vara med och bidra till att styrelsearbete blir något självklart och viktigt för alla bolag. Är övertygad att vägen till framgång för ett bolag går via ett bra styrelsearbete.

Kvällen innan årsstämman var vi några som träffade huvudtalaren på stämman, ordföranden i Styrelseakademien Sverige, tidigare talmannen och näringsministern, Per Westerberg. Jag är väldigt glad och stolt över att få vara med och träffa honom. En fantastisk person med en makalös kunskap. Man blir ganska tyst själv efter en stund och bara lyssnar…

Algoritmerna tar över – igen…

Får bli ett lite kortare inlägg, men bara måste.

Var och lyssnade på Patrik Frisk idag på Handelsklubben. Patrik är COO på Under Armour. Bolaget är noterat på NYSE. Omsätter ca 5 mdr USD. Hyfsat stort…

Sällan har jag nog fått så mycket vatten på min kvarn.

Patriks beskrivning av hur algoritmerna tar över handeln var klockren. Hans beskrivning av hur handeln förändras stämmer så väl överens med mina tankar.

Och allt stavas A-M-A-Z-O-N.
I USA.
I Kina/Asien har vi en annan aktör som konkurrerar.

Den handlare som inte ställer om lär få svårt att klara sig. Hört det förut?

Dessutom två andra aktörer eller algoritmer som förändrar marknadsföring i form av Facebook och Google.

Min lilla rubrik om algoritmerna som tar över stämde bara så väl.

En bra fredag.

En selfie fick det bli också…

IMG_20180309_142118_287

Algoritmerna tar över – del 4

Varför algoritmer och inte digitalisering?

För mig blev det för några år sedan mer naturligt att prata om algoritmer än om digitalisering. Jag tyckte att algoritmer på ett tydligare sätt beskrev det vi var på väg in i. Som jag skrivit om tidigare så fick jag också bekräftelse på att jag inte var helt fel ute i de tankarna.

Om man går till Wikipedia så beskrivs digitalisering så här: ”Digitalisering avser ursprungligen och i tekniska sammanhang omvandling från analog till digital representation av information, exempelvis genom sampling av ljud och mätsignaler eller genom skanning av bilder. På senare tid används det även om manuell avskrift eller maskinläsning av textinnehållet i dokument.”

I min värld handlade det m a o att göra ettor och nollor av det som tidigare var fysiskt. Det analoga blev digitalt.

I bankvärlden fram till nån gång på 60-talet så förde man manuella journaler över kundernas konton. Som bevis på vad som fanns på kontot fick kunden en bankbok där man för hand skrev in vad som fanns på kontot.

När digitaliseringen började så blev kontot ettor och nollor, dvs en dator höll reda på insättningar, uttag och saldo. Kundens bankbok ”datorstämplades” med de transaktioner som skedde. Däremot förändrades inte processerna mer än till en viss begränsad del. Man fick visserligen en digital kontroll över att saldot stämde och behövde inte ha någon som kontrollerade varje transaktion. Den som satt i kassan på banken skrev i en terminal istället för i en journal och terminalen stämplade bankboken istället för att den som satt i kassan skrev in manuellt i bankboken. Självklart fanns det en algoritm som räknade ut räntan vid årsskiftet också.
Men den viktigast processen, att diskutera vilket konto som var rätt, hur länge pengarna skulle placeras mm förändrades inte. Rådgivningsprocessen förändrades inte. Det är egentligen först nu som de processerna digitaliseras med hjälp av algoritmer.


 

Vad är då en algoritm? För att gå tillbaka till Wikipedia: ”En algoritm är inom matematiken och datavetenskapen en begränsad uppsättning (mängd) väldefinierade instruktioner för att lösa en uppgift, som från givna utgångstillstånd (starttillstånd) inom ett ändligt antal steg når ett sluttillstånd (resultat).”

En algoritm brukar också beskrivas som ett recept, även om algoritmen är betydligt mer komplex. Algoritmen är en beskrivning över hur maträtten tillagas men inte vad den innehåller.
Visst är en algoritm en del av det digitala men för mig beskriver det mer det som händer idag, när vi bl a pratar AI, VR, AR och MR.

I bankvärlden innebär detta att rådgivningsprocesserna tas över av algoritmer. Eller robotar som vi också säger ibland. Antingen vi vill det eller inte lär vi få ”prata” med en robot istället. Om du inte redan gör det. De finns ju redan. Men du kan välja att få rådgivning av en fysisk person, men då lär du få betala för rådgivningen. Det lär vara för dyrt för det stora flertalet.


 

Därför använder jag gärna algoritm och algoritmisering istället för digitalisering. Tycker att de orden bättre beskriver det som händer idag.

Algoritmerna tar över – del 3

Vad händer nu då? Vad händer det närmsta året? Vad händer sen? Hur snabbt går det?

Ja, den som det visste…

Det lär inte gå långsammare. Tvärtom ökar takten. Eller som man kan beskriva det:

”Things have never changed so fast before. And will never change so slowly again.”


Jag funderar hela tiden och försöker förstår hur det här påverkar oss på olika sätt. Ska försöka beskriva några branscher där det händer mycket just nu och där jag tror att det kommer att hända väldigt mycket på kort tid.


Handeln

Den bransch som kanske ligger närmast för en Boråsare. En väldigt stor del av industrin i Borås är just knuten till handel på olika sätt. Även logistikföretagen är ju en del av näringskedjan. Däremot sköts produktionen till väldigt stor del på andra håll i världen.

Igår var jag och lyssnade på en föreläsning som handlade om ett företag i modeindustrin som heter Atacac (atacac.com). Det är en modestudio som designar konfektion, men även tillverkar, och där tekniken har en väldigt stor del. Bl a använder man en programvara som innebär att man kan vända och vrida på ett plagg och se på det ur alla möjliga vinklar. De använder också avatarer som modeller på ett väldigt sofistikerat sätt. Resultatet är att man skapar digitala modeller av sina plagg som man också säljer innan de har producerats.

Det är ett exempel på hur branschen förändras.

Av handelns ökning i Sverige under 2017 utgjorde e-handel 83%. 2018 kommer troligtvis den fysiska butiken att minska för första gången. Allt tyder på det.

Handeln förändras i en oerhört snabb takt och de fysiska butiker som inte ställer om lär få svårt att klara sig. En del kommer säkert att klara sig men kommer inte att se ut som och fungera på det sätt som de gör idag.

Klassiska NK förändrar och kanske kommer man att överleva tack vare det:
NK bygger om


Fordonsindustrin

Förmodligen den bransch som det skrivs om mest just nu. Både om elbilar och autonoma fordon.

Jag fick ett uppvaknande i augusti 2016 när Volvo först gick ut med en pressrelease och berättade att man skulle inleda tester med Uber och testa autonoma fordon i USA. En vecka senare släppte Ford en pressrelease och berättade att de inom 5 år skulle massproducera självkörande bilar.

Massproducera 2021 alltså.

Det är tre år dit.

Många i Sverige har åsikter och många är kritiska. Jag säger som jag sagt tidigare, det är inte vi i Sverige som driver utvecklingen. Även om många svenska företag är med i förändringen.

Förra året körde jag en Tesla. Eller rättare sagt, den körde mig. Mitt jobb var att hålla händerna på ratten. Men styrning och allt annat skötte algoritmen. En speciell upplevelse och fascinerande. Mycket av tekniken för autonoma fordon finns redan och används dessutom.

En intressant del i förändringen är att bilen som rum betraktat är på väg att förändras. Det börjar synas på de konceptbilar som kommer nu. Hur ska bilen som rum betraktat se ut?

Jag tror att förändringen kommer att gå fort. Väldigt fort. Jag är också övertygad om att det kommer att hända mycket under 2018.

Vi har bara sett början på en utveckling som kommer att påverka oss väldigt mycket. Och dessutom bl a påverka stadsutvecklingen.


Bank och finans

Min gamla bransch. Som förändrades så väldigt mycket under mina år i Handelsbanken. Men även här är det bara början.

Det som har hänt hittills är att bankernas tjänster blivit ettor och nollor. Ganska självklart. Det som händer nu är att processerna tas över av algoritmer. Och det här är inget som bankerna driver. Det drivs av marknaden och först och främst av de regelverk som dundrar in över bankerna i kölvattnet av de dumheter som branschen ägnat sig åt under lång tid.

Jag är helt övertygad om att mycket av det som görs ”av mänsklig hand” kommer att försvinna väldigt fort. Jag tror att 80% av det bankerna gör för sina kunder i form av rådgivning och annat på privatsidan försvinner snabbast och först. Därefter försvinner lika fort allt som man gör på företagssidan av repetitiv karaktär. Vilket är en hel del.

Den som tror att branschen redan har förändrats och är färdig kommer att bli förvånad. I förändringen ska man definitivt fundera över vilka aktörer som kommer att finnas kvar. Självklart kommer de stora bankerna att ta strid för att finnas kvar, men de kommer definitivt inte se ut som de gör idag och det skulle inte förvåna mig om någon försvinner från marknaden.

Det leder naturligtvis till frågan om vad bankmannen ska göra. Det är dags att börja fundera på det.

Media och Fake News

Porträtt Thomas Bogsjö
170830 Porträtt fotografering Thomas Bogsjö den 30 augusti 2017 i Borås. Foto: JÖRGEN JARNBERGER / JPIXFOTO

Spännande område som jag tror väcker mycket känslor.

Först och främst, vad är Fake News? Från början menade man nog helt enkelt falska nyheter, men jag upplever att det mer och mer har glidit över till att betyda allt från rent falska nyheter till där man tänjer på sanningen eller vinklar nyheter på ett visst sätt.
Inte helt lätt att få grepp på.

 


 

Att media är en bransch som har förändrats genom digitaliseringen och nu algoritmerna är ingen överdrift. Kanske en av de branscher som påverkats mest.

Att läsa tidning, titta på nyheter eller lyssna på nyheter har fått en ny innebörd. Först och främst kan man göra det när man själv vill och inte vara bunden vid ett visst klockslag. Oavsett hur vi konsumerar nyheter gör vi det dessutom lite annorlunda idag beroende på vilken teknik man använder.

Som de flesta andra så läste jag morgontidning och kvällstidning på 80-talet. Dvs. tidningen var av papper som man höll i handen. Jag tittade på Aktuellt och ibland Rapport på TV. På radion blev det Ekot då och då.

Tidningarna jag läste var vanligtvis Dagens Industri, GP och Borås Tidning på morgonen och Expressen på kvällen. Jag hade lite börjat tröttna på kvällstidningarna när Expressen på mittuppslaget ett valår på 80-talet i flerfärgstryck (vilket inte var vanligt på den tiden) slog upp vilken färg på tröjan som partiledaren hade. Man kallade det dessutom för Olles olle osv och gjorde en jättegrej av detta. Jag hade visserligen under en tid känt att det som skrevs i kvällstidningarna bara blev sämre och sämre men det tyckte jag var ett lågvattenmärke utan dess like och slutade tvärt att läsa kvällstidningen. Jag konstaterade också tämligen omgående att jag inte saknade kvällstidningarna alls.

Med tiden har ju dessutom både morgontidningarna och TV börjat gå åt samma håll. För Aktuellt och Rapports del började förändringen när TV4 Nyheterna kom. Eller
Lätt-Nyheterna som Guillou kallade TV4 Nyheterna i en av Hamiltonböckerna.

När nyheterna blev digitala och hamnade på nätet tyckte jag det blev svårt. Eller rättare sagt först blev det enkelt eftersom man i princip kunde läsa samma nyheter i datorn som i tidningen. Men efter ett tag började jag mer och mer fundera över riktigheten i det jag läste. Därför sökte jag mig till slut till SVT Nyheter. Det kändes som det mest seriösa och heltäckande.

Nån gång emellanåt har jag också läst Dagens Nyheter eller Svenska Dagbladet och upplevt att det var riktigt seriösa tidningar. Tråkigt seriösa…

De senaste åren har jag blivit mer och mer fundersam även kring SVT Nyheter, vilket lett till en tveksamhet som har ökat markant det senaste året.

Allt detta hänger naturligtvis ihop med den totala kris och förvandling som hela mediabranschen går igenom.

 


 

Världens största mediaföretag idag är – Facebook. Facebook har inga journalister anställda. Trots det är det genom Facebook som det produceras och sprids mest nyheter. Med 2,1 miljarder användare är det många potentiella läsare. Potentiella. Man ska också ha respekt för Facebooks algoritmer och hur de styr vad vi ser.
Jag kan uppleva att väldigt många inte riktigt har förstått att det man ser är väldigt styrt.

Rewriting är idag ett begrepp som är mer aktuellt än någonsin. Det innebär egentligen något så enkelt som att skriva om andras nyheter och dessutom (förhoppningsvis) hänvisa till den ursprungliga källan. Skulle det sedan inte stämma har man ju någon annan att skylla på.
Rewriting är något som alla ägnar sig åt, även etablerade mediaföretag som SVT.
Visserligen har mediaföretagen fortfarande en skyldighet att kontrollera riktigheten i de man skriver, men allt går så fruktansvärt fort idag att man hinner helt enkelt inte med det.

Konsekvensen har blivit att man har flyttat kontrollen till oss läsare. Därför måste vi vara noga med det vi läser, ser och hör. Fundera på om det verkligen stämmer. Ofta kan man ganska enkelt konstatera om det inte stämmer, men ibland behöver man göra en lite större (men fortfarande enkel) koll om det som skrivs verkligen stämmer.


Jag ser många i mitt flöde som skulle behöva fundera en hel del på det som de delar i sociala medier. Tyvärr är det nog så att flera av de som delar gör det helt medvetet om att det de delar troligtvis är falskt. Eller kanske inte ens troligtvis. De vet att det är falskt.

En hel det av de falska nyheter som sprids handlar om flyktingar eller tiggare.

Nyligen kunde vi läsa att en tiggare i Uppsala hade upptäckts med 6 miljoner på sig i kontanter. Genast började det spridas artiklar i både Aftonbladet och Expressen. Normalt funtade begriper omgående att detta bör man nog titta lite extra på. Det låter inte rimligt. Väldigt snart visade det sig att det hade inget med tiggare att göra. Självklart inte.
Det är klart. Helt falskt var det ju inte. Han tiggde och han hade 6 miljoner på sig. Jag förmodar att det var så som rubriksättare och journalister på tabloiderna resonerade. ”Vi ljuger ju inte, men…”
Trots att det i det här fallet tämligen omgående började spridas att det är hade inget med tiggare från Rumänien att göra utan var en ”man med nordiskt ursprung som inte brukar tigga” så fortsatt de första artiklarna att spridas. De som gjorde det var självklart helt medvetna om vad de gjorde. Naturligtvis ville man hävda att så går det när man låter en massa tiggare från Rumänien komma hit. Dessutom har de förmodligen med organiserad brottslighet att göra.

”By the way”. Två saker om tiggare.

Först och främst: hunden tigger, människan ber om hjälp.

För det andra, tiggeri är organiserat. Jag skänker varje månad pengar till tre organiserade tiggeriorganisationer. UNICEF, UNHCR och Handelsbankens Fadderbarnsfond. Dessutom har vi i många år sett olika organiserade former med bössor som tigger pengar till sin verksamhet.

De som kommer hit från Rumänien är säkert också organiserade. Konstigt vore det annars. De organiserar säkert hur de tar sig hit, hur de bor och var de tigger.
Det ligger inget kriminellt i det. En del blir dock utnyttjade av kriminella, men långt ifrån alla.


Vid några tillfällen har jag gett mig in i diskussioner eller påpekat att det som  någon delat är fake. Inte minst när denne är, som jag uppfattar det, utbildad, smart, intelligent och har ett kvalificerat arbete. Ändå delar man något som högst troligt är fake.

De diskussioner som uppstår är sällan trevliga. Tonen blir ofta hård och rent otrevlig. Vanligt är att man svarar att ”jag kan väl inte kolla allt heller”. Jo säger jag, det kan man och skall man. Det är man t o m skyldig att göra.


Ett sådant tillfälle när jag gav mig in i diskussioner som sedan varade ganska länge och fick konsekvenser hela hösten började en lördag morgon i augusti.

Jag vaknar som vanligt ganska tidigt och går upp och sätter på kaffe. Lördag morgon tycker jag är en härlig stund. En kopp kaffe och tidningen (i läsplattan…) är en njutning. Medan kaffet blir klart sätter jag mig vid köksbordet och kollar mitt flöde. Absolut först hittar jag ett inlägg av Anders Borg. Som ber om ursäkt för något som skulle ha hänt på en fest. Ja, du kan säkert storyn. Jag läste den säkert en gång till och några av kommentarerna.
Vad har han gjort? Varit stenpackad och somnat i tallriken? Ramlat omkull? Spytt i knät på någon?
Min reaktion blev väl ungefär, vilken klant. Så urbota dumt. I hans position. Samtidigt lite jaja, det har ju hänt fler…

Nu var kaffet klart så jag tog en kopp och satte mig och läste tidningen. Efter det började jag kolla några nyhetssiter, bl a SVT.
Då dyker något helt annat upp. Nu anklagas Borg för något helt annat och kommentarerna haglar. Självklart mycket politiskt men även en del annat. Det börjar hävdas att det som hänt skulle ha avspeglats i politiken under hans tid som finansminister. Jag försöker läsa mig till vad som har hänt och hittar bara att allt och alla hänvisar till en artikel i Aftonbladet.

Efter ett tag skrev jag inlägg i ett par trådar där jag bara frågade ”Vad är det som har hänt?”
I båda fallen fick jag väldigt tydliga beskrivningar om vad som skulle ha hänt. Mycket tydliga.
Mitt svar blev ”Jag vet inte, eftersom jag inte var där”. Något som i sammanhanget var 100% sant.
Nu bröt helvetet löst. Kommentarerna haglade och jag anklagades för både det ena och det andra. Tonen blev genast väldigt otrevlig. Jag försökte förklara att det kunde vara bra att kolla källan och ta reda på vad man ser i sitt flöde. Anklagelser om att Borg var min idol och hur jag kunde försvara så hemska handlingar kastades över mig.
Jag har aldrig haft Borg som idol och jag försvarade ingenting. Jag försökte bara ta reda på vad som hänt.

Vad är fake och vad är sant i det här fallet? Tja, det lär vi kanske få veta någon gång.


Ett annat fall där jag gav mig in i en diskussion eller rättare sagt påpekade att det som delades inte stämde var när det började kablas ut en forskningsrapport som jämförde brottsligheten i Sverige med bl a Mexiko. Det hävdades bl a att antalet attacker med handgranater var lika stora i Sverige som i Mexiko i förhållande till folkmängd. Allt enligt artiklar i kvällspressen.

När jag började rota i det visade det sig att grunden för artiklarna var en radiointervju med två forskare. Deras forskning var inte avslutad och en av forskarna dementerade uppgifterna i sin egen blogg. Det var helt enkelt felaktiga slutsatser.
När det gällde just handgranatattacker så berodde det på att de är så ovanliga att många länder inte för någon statistik eller så är statistiken högst bristfällig. Den går helt enkelt inte att lita på.

Jag påpekade detta för en person som delat en artikel om detta och genast blev jag påhoppad och anklagad.


I oktober förra året läste jag en artikel i Svd där en journalist hävdade att bankerna tjänade 10 mdr i månaden på svenskarnas bolån. Jag började funderade och undrade om det verkligen stämde. En snabb avstämningen med Riksbanken visade att det inte stämde. Jag mailade journalisten och frågade hur hon kommit fram till siffran. Fick ett snabbt svar där hon skrev att hon lagt ihop de stora bankernas räntenetto för det tredje kvartalet och delat med tre. Hon hävdade också att hon varit tydlig med att det inte bara avsåg bolån.

Rubriken handlade om bolån och mycket av artikeln också. Särskilt tydligt var det inte. En sak var ren lögn. Det stod nämligen att ”…bankerna tjänar 10 mdr i månaden på svenskarnas lån” Det är ren lögn, eftersom räntenettot består av det man tjänar både i Sverige och andra länder samt både privat och företag.

När jag påpekade detta för journalisten så upphörde kommunikationen.


Under hösten förra året tvingade jag mig att läsa Aftonbladet och Expressen dagligen. Jag bestämde mig för att göra så fram till årsskiftet. Det kändes väldigt bra när nyår kom och och jag slapp fortsätta.

Jag gjorde det för att fortsätta följa vad som skrevs om Borg och konstaterade hur snabbt det dog ut. Istället tog metoo över med en helt annan diskussion.


 

En sak som jag har lärt mig när man ger sin in i diskussioner är att den som skrivit det ursprungliga inlägget ofta inte är den som bemöter kraftfullast. Denne har däremot ett antal fans som snabbt kastar sig över dig och anklagar dig för allt möjligt.
Ifrågasätt det du läser och var försiktig med de nyheter som du delar. Läs kritiskt och kolla gärna upp var nyheten kommer ifrån. Det är inte svårt.

Om du är osäker så kan detta vara ett ställe att börja på:  Viralgranskaren