Månad: januari 2021

Blockbuster är förmodligen ett bolag och varumärke som inte är så känt i Sverige. Bolaget grundades 1985 och verksamheten bestod i att hyra ut videokassetter via butik.

Bolaget växte snabbt och dominerade snart marknaden.

2001 fick Blockbuster möjlighet att köpa Netflix för 50 mUSD, men tackade nej.

2004 stod Blockbuster på toppen med 9 000 butiker world-wide, 84 300 anställda, en omsättning på 5,9 miljarder USD och värderat till 5 miljarder USD.

När marknaden började förändras så försökte man på flera sätt att ställa om bl a genom förvärv och försök till förvärv. 2010 hade man dock fortfarande 6 500 butiker. I slutet av 2010 ansökte man om Chapter 11.

Historien om Blockbuster är hyfsat komplicerad med många bolag och mer eller mindre kända investerare inblandade. Det finns även en historia efter 2010 och fram till idag skall tilläggas.

Facit, Kodak och Blockbuster är tre bolag som visar hur svårt det är att förändra när teknikskiften kommer och när världen förändras. Tre lönsamma, globala och stora bolag som inte klarade av att ställa om.

Det som återkommer är just svårigheten att komma ifrån sitt legacy, sitt arv. Alltifrån den kompetens som finns hos de anställda i bolaget till produktionsenheter och avtal som är komplicerade att komma ur.

För stora bolag och stora organisationer är omställning komplex. Som för sjukvården och skolan. Kanske är det så att det inte går att ställa om. Man måste helt enkelt börja om.

Kodak är också ett bolag som ofta nämns när man pratar om bolag som inte lyckades ställa om. Ett bolag som under lång tid var helt dominerande inom foto och film. Ett varumärke som var ett av de starkaste i världen.

Kodak grundades 1881 och gjorde fotografering tillgängligt för alla. På 60-talet lanserade Kodak Instamatic-kameran och då blev fotografering definitivt till för alla.

1975 fick Kodak genom en anställd patent på digitalkameran, men la det på is efter ett tag eller t o m la ner digitalkameran därför att styrelsen/ledningen var rädd för att digitalkameran skulle hota bolagets intjäning. När sedan digitalkameran slog igenom på allvar på 90-talet försökte man genom olika åtgärder ställa om men fick allt tuffare. Smarta telefoner på 2000-talet blev mer eller mindre dödsstöten och 2012 ansökte man om chapter 11 (konkursskydd i USA). Efter ett antal transaktioner där Kodak sålde sina patent (bl a till de stora tech-bolagen!) lyckades man undvika konkurs. Bolaget lever kvar och är fortfarande noterat men är en spillra av vad det en gång var.

1988 hade Kodak 145 000 anställda över hela världen. 1996 stod Kodak på toppen. Då hade man två tredjedelar av världsmarknaden, omsatte 16 miljarder USD och var värderat till 31 miljarder USD. Varumärket Kodak var det femte mest värdefulla i världen.

Det egna kapitalet uppgår idag till 99 miljoner USD.

Förmodligen så berodde fallet på flera saker. En viktig sådan var förmodligen att Kodak satt fast i sitt legacy – sitt arv. Man tjänade bra med pengar och var ett mycket framgångsrikt bolag. Trots att man var först med digitalkameran så lyckades man inte ta ledningen och ställa om.Man hade ett stort antal anställda med fel kompetens och tillverkningsanläggningar/-processer där man var väldigt duktig, men på något helt annat än det som komma skulle.

Det är komplext att ställa om och förändra inifrån. De som finns i bolaget sitter också fast i sitt legacy, sitt mentala arv.

Stora bolag och organisationer sitter ofta fast. Ett par sådana organisationer är skolan och vården. Stora och tunga organisationer som är omgivna av regelverk. De har förmodligen ännu jobbigare att ställa om.

Jag tror att de flesta inser att skolan och sjukvården måste förändras. Frågan är bara hur det ska gå till. Går det att ställa om eller måste man börja om från början? Och finns det något som talar för att stat, landsting eller kommun är bäst på att driva skolan och vården?