Några funderingar efter en resa till New York för några veckor sedan.
Alla, eller i varje fall de flesta, har förmodligen någon form av relation med The Big Apple. Staden som vi har sett skildras i filmer, i TV och läst om i böcker. Good or bad. En skyline som nog de flesta känner till. En stad som fascinerar eller kanske avskräcker.
För min del var det staden som jag bara ville bocka av. Jag har aldrig varit där tidigare. Om nu inte en mellanlandning på JFK för drygt 30 år sedan räknas, men jag tror inte det.
På min lista fanns ett antal välkända ställen som jag ville besöka:
- Liberty Island med Frihetsgudinnan
- Ellis Island
- Wall Street med Charging Bull
- High Line Park
- Brooklyn och Brooklyn Bridge
- Central Park
- Rockefeller Center
- Empire State Building
- Chelsea Hotel
- Flatiron Building
- 9/11 Memorial eller Ground Zero
Jag gissar att de flesta av dessa ger en bild på näthinnan oavsett om man varit i New York och sett allt eller inte. Nu har jag varit där och konstaterade att det mesta motsvarade förväntningarna.
Dessutom fanns några restauranger på listan som jag noterat skulle kunna vara bra. En del var bra, någon en besvikelse. Konstaterade också att man kan slinka in i stort sett varsomhelst. Det är ganska ok överallt. En liten check i TripAdvisor innan är dock bra.
New York är en häftig stad med mycket puls. ”Staden som aldrig sover”. Det händer alltid nåt. Men som vanligt även i en storstad så är det ganska lugnt tidigt på morgonen.
En sak som dock överraskade åt andra hållet var att jag hade en uppfattning och bild av ett myller av människor och bilar, men så var det inte alls. Ungefär som vilken storstad som helst. Mycket folk men inte hysteriskt. Mycket trafik men inte tokmycket. Då upplevde jag nog både Bangkok, Hongkong och Shanghai betydligt värre.
Som vanligt så transporterar man sig enklast med tåg, tunnelbana och buss. I princip bara tunnelbana för min del. Enkelt och snabbt. Ett sjudagars kort inhandlades sedan var det bara att åka. Google hjälper ju till att hålla koll på var man är och närmaste vägen dit man ska. TripAdvisor hjälper till att leta upp bra restauranger och annat att göra.
Gjorde misstaget att välja taxi till JFK. Det var dumt. Sparade väl några meters gående som var tänkt, men jösses vilken tid det tog. Där blev man varse hur dåliga vägarna och vägnätet är. Ursprungliga planen var att ta LIRR (Long Island Railroad) till Jamaica Station och sedan flygplatståget sista biten till JFK. Det ska man bara göra. Eller så tar man tunnelbanan, men det tar dubbelt så lång tid som LIRR.
Ett tips.
Ett par saker om inte fanns med på att göra listan men som ändå blev väldigt bra var dels Guggenheim Museume, dels FN.
Guggenheim var definitivt värt ett besök. Det fanns dessutom en väldigt bra restaurang i huset (på utsidan till höger om entrén om du skulle leta efter den) som heter The Wright. Tyvärr var en del av museet stängt, vilket var den berömda ”trappan/gången”. Orsaken var att det pågick en ny installation för en utställning av Giacometti. Men det var väl värt ett besök ändå.
FN var en riktig höjdare. Gick en guidad tur och hade en Sydkorean som guide. Han var helt suverän och gav en väldigt bra bild både över historien och dagsläget. Dessutom hade han ju en bild från en del av världen att förmedla som var väldigt intressant. Ett besök i FN huset rekommenderas starkt för den som besöker New York.
Tog en bild inne i FN av ett citat av en icke obekant svensk:
Besöket på 9/11 Memorial gav ett starkt intryck. De två ”poolerna” med vattnet som försvinner ner i ett hål var mäktigt. Missade tyvärr museet. Tyckte det var för lång kö. Det var tydligen ett misstag fick jag höra senare. Det ska man besöka och bl a uppleva liveljud från den dagen med kommunikationen med larmcentralen, brandmännen mm.
Det ska vara en riktigt stark upplevelse.
När jag reser så försöker jag hitta något av en vardag också. Det är klart att om man bara stannar ett par dagar så hinner man kanske inte så mycket av det. Är det en affärsresa så är schemat ofta väldigt tight och man hinner inte så mycket annat. Tyvärr.
Men nu var det åtta nätter så det fanns gott om tid. Det innebar bl a tre träningspass. Två på gymmet på hotellet och en träningsrunda i Central Park. Sistnämnda fanns med på att göra listan.
Att kika lite runt hörnet, observera människor på gatan och i tunnelbanan, att bl a fundera på var de som bor i stan köper sin mat är en del av det där som jag tycker är intressant.
I New York är det inte särskilt svårt att upptäcka det vi brukar kalla tiggare, som man där kallar för homeless. De är överallt och är väldigt många. En hel del anger att de är krigsveteraner och jag tvivlar inte på det. Många har en burk framför sig och vill gärna att man lägger en peng. En del går runt och ber om vad som helst. Lite vatten eller kaffe, ett äpple bara något. Tragiskt, men en stor del av vardagen. Det slank ner några mynt i en och annan burk. Alltid med ett tydligt tack tillbaka. En dag i tunnelbanan kom det på en man som berättade för alla att han var från Peru. Hans fru och barn var också med och han hade inget jobb. Han sa ungefär: ”Ni behöver inte ge mig pengar. Det går bra med något, vadsomhelst. Vatten, ett äpple eller vad som helst”. Kanske talade han sanning, kanske inte. Han fick några mynt.
I tunnelbanan kunde man också se väldigt mycket annonser för just hemlösa. De såg bl a ut så här:
Man kunde också se skyltar som denna:
Och som denna:
Ganska mycket handlade om just att hjälpa andra. En intressant iakttagelse.
En sak ångrar jag. Nära Times Square precis utanför Starbucks passerade jag en trashank som bad om just lite vatten. Jag uppfattade först inte frågan utan gick bara förbi. Efter en liten bit ringde frågan i öronen och jag vände mig om, men han var borta. Jag borde ha stannat direkt och pratat med honom. Frågat om han ville ha en frukost. Kaffe, en smörgås och juice från Starbucks. Inte alltid lätt att hinna göra rätt.
Ibland kan man här hemma höra resonemang om de vi kallar för tiggare, att de ska vara för lata för att arbeta. Att de ska vara kriminella hela bunten. Och utnyttjade.
Tänk att jag tror inte det. Det finns säkert, men det stora flertalet vill nog inget hellre än att ha ett jobb. Att slippa sitta på gatan. För det finns ingen som kan övertyga mig om att man frivilligt väljer förnedringen att sitta på gatan och be om hjälp. I ur och skur, vinter som sommar. Inte en chans.
Första morgonen i New York gav jag mig iväg ganska tidigt. Inplanerat var ett besök på Liberty Island och Ellis Island. Tyvärr blev det inget besök inne i Frihetsgudinnan. Upptäckt redan på hemmaplan att det var kört. Man måste vara ute i väldigt god tid för att få biljetter både till kronan och monumentet. Tror det var nästan ett halvår till nästa biljett till kronan fanns tillgänglig. Men det blev bra ändå och är värt ett besök.
Ett tips när man ska åka iväg någonstans. Kolla redan hemma hur det är med öppettider, biljetter mm på ställen som du vill besöka. Det är inte alltid självklart att bara gå dit.
När jag gav mig iväg från hotellet den morgonen upptäckte jag en stor folksamling på andra sidan gatan från hotellet. När jag passerade upptäckte jag att det var i en studio därifrån som man sände Goodmorning America. Jösses vilket ståhej. Där var fullt med folk varje morgon. Dessutom såg jag en stor vepa ovanför en sidodörr med texten ”American idol”. Där var det kö. Varje dag. Gissar att det var dit man gick på audition.
En morgon när jag kom ut så var det fullt med folk och avspärrningar och vakter och poliser och limousiner, vid sidodörren. Jag knallade rakt förbi avspärrningarna och precis när jag passerade sidodörren så kliver en av programledarna ut. Hi, sa han. Hi, sa jag. Sedan hoppade han in i sin limo och försvann. Så kan det va i New York.
Det byggs en del i New York. En hel del tyckte jag. Bl a bygger man om hela Hudson Yards till ett kulturcenter med en del riktigt häftiga byggnader. Både skyskrapor och andra byggnader. Som den här ”klätterställningen”:
Den ska vara klar 2019. Får väl åka dit och testa den då.
Man bygger också en hel del vid Central Park. När man bygger riktigt högt så blir det en del lustiga vyer, som den här med byggkranen ovanpå:
Hmmm, undrar hur man får ner den sen…?
Handelsbanken i New York fick också ett besök. Kul att se och träffa en del av gänget på banken i New York. Hade en fantastisk värd i Mark Emmet som visade mig runt och berättade en del om hur det fungerar där. Väldigt intressant.
En kul och intressant resa.
Samtidigt är det klart att New York inte är representativt för USA. Det finns mycket annat att uppleva, se, höra och lära känna i ett stort land.
New York – check!
Thomas Bogsjö 